Då var vi inne i vecka 37 då, och jag tycker faktiskt gravidveckorna sniglar sig fram just nu. Känns som att dagar och veckor i sig springer fram, men när jag ska konstatera vilken vecka vi befinner oss i (har så svårt att hålla koll på det denna gång, har fått lägga in påminnelser på telefonen, haha!) tycker jag varje gång "Va, inte mer? Var vi inte i den veckan förra veckan?!" Är ju å andra sidan ändå väldigt nära och jag har knappt fattat att vi ska få en bebis så så himla bråttom är det ju inte... Har iallafall den senaste veckan fixat en hel del praktiskt så nu är tvätt av småkläder påbörjad, liggdelen på vagnen installerad, vaggan på plats och bäddad och babyskydd inköpt. Har skötbordet kvar att fixa men annars är det mest bara småpill kvar... Och inköp av lite salvor, puder, miniblöjor, amningsnapp, inlägg och sånt där´nt...
Igår var det koll hos barnmorskan igen, 10 minuter tog det. Kontroll av blodtryck, HB, blodsocker, SF-mått och lyssna på lilla hjärtat stod på agendan, och allt såg tack och lov bra ut. Lillan ligger fortfarande med huvudet ner men väldigt högt upp och har inte fixerats ännu. Själv har jag dragits med en jobbig huvudvärk den senaste veckan och även svällt en hel del så det var även en lättnad att blodtrycket låg bra. Man blir lite nojig med tanke på att jag i slutet av graviditeten med Agnes fick havandeskapsförgiftning och det därmed är ökad risk för det även denna graviditet, men det verkade ju inte vara någon fara än så länge iallafall. Utöver att det är skönt att få dessa parametrar kontrollerade kan jag väl inte påstå att barnmorskebesöken är givande överhuvudtaget... Är väldigt glad att detta är min andra graviditet och att vi första gången hade världens bästa barnmorska att ventilera allt möjligt med. Just nu ser jag mest fram emot läkarbesöket om ett par veckor då vi ska upp till sjukhuset på kontroll och prata om när vi ska sättas igång!
Och i kroppen börjar det kännas att det är på sluttampen nu. Även om det inte är speciellt jobbigt jämfört med sist så ska det bli väldigt skönt att kunna använda magmusklerna igen snart när man ska upp ur sängen/soffan, att slippa få andnöd för att det trycker upp i revbenen så mycket och att slippa känslan av svällda ben och myrkrypen! Tycker även den här malande huvudvärken som aldrig riktigt vill släppa taget är väldigt irriterande och jobbig, och det är inte roligt när man ser näsan växa mer och mer för varje dag. Haha! Ja, där fick vi in lite klagande också.... ;-) Men på det stora hela mår jag fortfarande så otroligt bra, känner mig inte alls fången i min egen kropp som sist utan kan ta mina promenader dagligen och fortfarande vara (hyfsat) aktiv med Agnes. Hehehe, de andra föräldrarna på barngympan skulle kanske inte hålla med fullt ut för jag ser nog bra rolig ut när Agnes ska rulla mig på gympagolvet eller jag ska "åla" under hennes ben..... Eller ligga på mage.... Eller när vi ska göra "jättehoppen". Haha, måste vara en rolig syn! :-)
Hahaha, partners in crime, gud vilka skratt vi fick oss under vår lilla "photoshoot" ;-)
Ja, det var en "liten" uppdatering om graviditeten. Jag fortsätter att försöka njuta, är ju kanske bara drygt två veckor kvar, av att få sova om nätterna, äta och duscha i lugn och ro ;-) Men samtidigt så är det väl inte så konstigt att man är taggad och nervös inför den där värsta tänkbara smärtan som snart ska komma...... och såklart, den där största otroliga längtan efter att få träffa henne. Men, nu taggar vi först och främst för Therese och Mattias som vilken dag som helst får träffa sitt lilla skrutt! Åh, så spännande att se vem den lilla minimänniskan som huserat i Therese mage är också! Vi kände att vi var tvungna att dokumentera våra tjusiga magar så vi drog till med en liten fotosession här hemma. Det var självutlösaren på, springa, poosa, asgarva... Nu har vi iallafall något att visa småttingarna sen! ;-) Haha, så sjukt när Therese och Mattias sent en sensomomarkväll berättade att de skulle få barn, och jag illtjuter "AAAAA VA KUUUUUL!!! VIIIIIII MED!!!!!" och det visar sig att det bara är några veckor emellan... Tänk att vi nästan är i mål nu!
Näe, nu ska jag avrunda. Emil kommer från jobbet när som helst och vi får äntligen kasta oss i soffan och slå på serien vi för tillfället följer... Det är MYS det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar