Hej måndag och v.46! Trist det där när man får en dålig känsla och allt besannas gånger hundra... Kände som jag skrev redan igår att jag var opepp och på morgonen idag var känslan ännu värre.... och en riktig sk*t-dag fick jag till sist på jobbet. Ingenting har gått min väg och det känns som att allt är nytt och man inte kan någonting.... suck! Kan längta till om sisådär 10-15 år när man känner sig trygg med det mesta. Nog för att mitt jobb är otroligt ombytlig och man förstås aldrig är fullärd, men hade varit skönt med lite mer kött på benen emellanåt.
Tack och lov mottogs man med öppna armar efter jobbet iallafall. Var helt slut i huvudet efter 40 minuters övertid och fem minuters lunch (ja, tyck gärna lite synd om mig hehe) men väl hemma stod middagen på bordet, ljusen var tända och en tjej kom rusande med öppna armar och kramade mig läääänge läääänge... Vad lyckligt lottad man är som har en så underbar familj att komma hem till. Emil och tjejerna och verkligen lysa upp vilken dag som helst!
Denna underbara lilla mysunge, älskar hennes små pussar och kramar. Hennes små armar som håller hårt om en.
Nä hörrni, nu känns det faktiskt lite bättre när jag fått skriva av mig lite ordbajs och jag ska krypa ner i badet ett tag. Har precis bokat in tjejresa till Umeå i helgen och morgondagen på jobbet kan omöjligt gå sämre än denna. Let´s rock ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar