Lofsdalen 2017

Här kommer en bildbomb från vår härliga 13-helg i Lofsdalen.

 

 

Upp och iväg bar det på torsdagsmorgonen.

 

Finns det hjärterum - finns det stjärterum stämde väldigt bra in på oss. Det är inte överdrivet med space i bilen alls när vi åker alla fem med de tre stora bilbarnstolarna. Och fjällspackning med skidor, ytterkläder, sängkläder osv gjorde ju inte direkt att det blev mer plats, haha! Men plats fick vi och barnen var så duktiga, tog ju ändå ca 6,5 timmar dörr till dörr.

 

Utanför var det väldigt vackert men vi var rätt nöjda med att sitta inne i en varm bil när termometern visade på -30 utanför, burr!

 

 

Väl framme i stora rymliga lägenheter vankades det fördrink hos familjen Sjöholm innan vi installerade oss i våra diverse lägenheter och sedan begav oss till restaurang HoVärken för kvällens middag. Småtjejerna beställde kött att steka på lavasten och var väldigt nöjda med sina kockar-scills, haha!

 

Hemma i lägenheten var Greta kokvarm och under natten fick hon 40 graders feber lilltussan. En lugn morgon i stugan följde därför på fredagen, medan Emil och Agnes fixade liftkort, började åka lite och lillebror sov i vagnen.

 

Anges gör sig redo för en dag i backen!

Pjäxorna som ifjol var för stora sitter nu lite bättre och ett stycke lillasyster räcker över stavarna. 

 

TADA!

 

 

Efter lite Alvedon-dopning kom även Greta ut för lite åkning. Och hon fick aldrig nog.  "Igen, igen!" sa hon hela tiden. Men efter lunch fick hon istället vila inne med farmor och Axel.

 

 

Då var det istället min tur att ge mig ut i backen! Ha ha ......
Man kan räkna på en hand alla gånger jag åkt slalom de senaste 10 åren typ - Man är ju alltid gravid eller har en mini-bebis ;-) Men nu hade vi alltså turen att få barnvakt av snälla farmorn så även jag fick åka.

 

Väldigt kul att kunna åka med Agnes även om hon inte hade sina bästa dagar precis. Ett litet baksteg sedan ifjol men å andra sidan var det ju just ett år sedan sist. Nu blir det hårdträning på hemmaplan innan nästa fjällstur, så hoppas vi på lite bättre humör och inställning då ;-)

 

 

Så vackert med fjäll, sjön och utsikten. Tyvärr hann jag typ inte ta nå kort där uppifrån eftersom min telefon dör vid minsta kyla, suck..

 

Efter slalomåkningen parkerade vi oss iallafall för After Ski och där slutade det med att Anna räddade den stackars trubaduren med att gå upp på scen och bränna av några riviga låtar ;-) Allt eftersom kvällen närmade sig blev Greta varmare och varmare...

 

Det slutade med att Emil och Agnes fick knata bort till aktivitetshuset med de andra för middag, bowling, lekland m.m. medan jag och småttingarna stannade i lägenheten. Axel somnade på två röda och Greta (så besviken över att inte få följa med) som hade laddat upp med film på paddan och godis bestämde sig snabbt för att spara godisarna och somnade sedan fem minuter in i sin film och sov i 14 timmar (!)

 

(Vad jag gjorde helt själv hela fredagkvällen? Ja det gick ingen nöd på mig precis! Skam säsong 3 släpptes samma dag;-)

 

 

Efter den där 14-timmars-natten vaknade Greta feberfri, hurra! Ut i backen det bar, Axel hängde (eller hängde och hängde, snarkade i vagnen) med farmor medan vi andra drog på oss skidkläderna igen.

 

Mötte upp de andra och bestämde oss för att åka upp allihopa tillsammans! I korgliften....

 

Jo, och jag är ju den är nojj-människan och tyckte väl inte det kändes jättekul att Greta skulle sitta där i korgliften 10 m upp i luften så jag parkerade mig i korgen framför och lämnade mina barn till Tina och Emil, och tittade INTE bak. För allas lugn och trivsel ;-)

 

 

Vi tog upp ca hela åkfältet, hehe. Ja vi är ju ett litet gäng på 8 vuxna och 9 barn (+1 extra-barn denna resa) allt som allt ;-) Och vi åkte och åkte. Och åkte. Och när det nästan redan brustit för Agnes kom vi till en ny lift som vi skulle åka upp med. Det tog aldrig slut och Agnes var sur som en citron på slutet.

 

 

Man pendlar mellan "Heja heja, vad duktig du är! Du klarar det här!" till "Men sluta grina!! Det hjälper inte!......Åh du klarade det, heja heja heja!" Haha. Ja, för helt problemfritt är det ju inte precis att åka med barn, men förhoppningsvis får man lön för mödan till sist.... ;-)

 

Och ner kom vi ju, med lite mutor hit och dit. Och inte direkt med den bästa snitt-tiden. Hehe.

 

 

Japp, det är ett Loffe-märke ni skådar på jackan. På en mycket stolt tjej. Och betydligt gladare än sista tredjedelen av långturen ;-)

 

(En av mutorna - "tar man sig ner för denna branta backe får man ett Loffe-märke")

 

Och här har vi honom! Loffe, the one and only.

Haha, en av resans höjdpunkter om man frågar Agnes, som kramade honom hårt.

 

 

Greta däremot tyckte Loffe gjorde sig bäst på avstånd, och vinkade smått bakom pappsens rygg istället för att kramas ;-)

 

 

Sen firade vi av resans sista eftermiddag/kväll med fika i värmestugan, "After Ski" i lägenheterna och sedan en sista kväll med gänget med restaurangbesök följt av Dans-stopp där barnen gick all in ;-)

 

 

Och lillprinsen vår har mått gott i fjällsluften, han har sovit större delen av dagarna och varit vaken vid resturangbesöken om kvällarna ;-) Glad som en sol så länge han får vara med, vilket han såklart fått - Och vilken uppassning dessutom! Nu snackar vi inte bara två storasystrar utan även 6 kusiner som ger en uppmärksamhet, fantastiskt! Nästa år får han prova stå på skidorna han också ;-) Eller på snowracern i alla fall! hihi.

 

Återigen tusen tack till Leif och Anette som vi fick denna resa av i julklapp. Så härligt!