söndag 2 april 2017

Axel 8 månader

Heeej sena söndagen! Det blev ett litet break här på bloggen, jag är nämligen upptagen med detta:


Hålla liten bebishand. Mest hela tiden faktiskt. 

Axel är inne i någon typisk runt 7-8-månaders-fas tror jag. Han är väldigt mammig och pappig, och blir oftast ledsen om han är hos någon annan eller ensam på golvet. Han gömmer ansiktet i våra nackar när någon pratar med honom, men är samtidigt väldigt nyfiken och tjuvkikar fram massa så det brukar ge sig efter en stund. Det är förstås lite krävande med denna "fas" om man har någonting på agendan och inte kan sitta ner och hålla handen precis hela tiden, men samtidigt tycker jag det är så himla gulligt och ego-jag kan uppskatta att vara så behövd. ;-) Kan ha med saken att göra att det är sista gången vi har en liten bebis, och vi njuter verkligen av nu:et eftersom det ju går över så fort.


Också är han ju så himla gullig...


Jag skulle kunna äta upp han! Den där lilla killen.


Som faktiskt inte är så himla liten längre. 

Imorgon fyller han liksom 8 månader! Det har även slagit mig mer än tidigare att det är otroligt mycket som händer i denna ålder. Det är inte konstigt att de behöver sina trygga punkter i livet när allt stormar runt omkring. Från att knappt kunna sitta så ska han på några månader lära sig GÅ. Och kommunicera.  Det är helt galet!


Den här sista veckan ser man framsteg för varje dag. Han far runt, hamnar på mage, sätter sig upp, backar, ställer sig i kryp-position, halkar omkull... osv. Idag kändes det som att ålar-koden började knäckas, nästan iallafall. Han tog sig framåt men blir så oerhört otålig och förbannad när han måste jobba lite för det så då slutar det med att han gallskriker. Och blir en tomat, som Agnes säger ;-) Han har även börjat snacka mycket på sistone. "Bababa" och "Dadada", fast jag kör hårt på att pränta in MAMAMA istället...... går inte bra än så länge.

Annars har helgen tickat på, mycket väntid - för samltiga familjemedlemmar. I fredags hade Agnes handbollsavslutning och senare på kvällen kom Ludde och Maria över. På lördagen ringde tjejerna varsin kompis, Greta ringde till Thea och dom babblar på i telefon, men då tappar Thea nånting och säger "AJDÅ". Greta tycker dock hon säger Agnes, och räcker över telefonen till Agnes - "Hon vill vara med dig Agnes, tyvärr". Haha, livet som lillasyster, man finner sig i allt.

Idag har vi veckans sista dag, vi har rensat och haft oss i förrådsutrymmen också avslutade vi med att jag och Emil fick ta oss varsin springtur. Skönt med liten egentid, och imorgon kickar vi igång ny vecka. Gretas födelsedagsvecka och en kvällsjobbvecka för Emil - det kommer vara fullt ös med andra ord.

God natt på er!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar