måndag 3 april 2017

Han knäckte koden!

Hej måndag!

Puh, vilken kväll jag haft... men, 

vi börjar med dagen, den får nämligen 5/5 solar. ;-)


Efter en förmiddag med alla tre barnen på öppnis (medan Emil fortsatte rensandet på hemmaplan) var vi åter hemma för att sleva i oss köttfärssås-lunch och leka ute på baksidan.

Så himla härligt, geggigt, lerigt och alldeles, alldeles vårigt!


Sandlådan hade tinat fram, och lervällingen från att det grävdes för fiber i höstas var fenomenal att gegga i!


Där uppe hade jag och Emil varsin stol med dyna i och varsin kopp kaffe. När jag ser denna bild kan jag inte låta bli att längta tills det är dags att måla om för oss... ih!


Mitt lilla stenparti börjar också tina fram, ska bli spännande att se vilka blommor som klarat vintern denna gång....


Sen vaknade lillebrorsan igen, efter en alldeles för kort sovning...


Glad som en sol var han ändå. Själv var jag såklart glad av det där lilla fejset men samtidigt gnagde en liten taggig känsla av att detta nog inte var så bra för den kommande kvällen...  


Lilla, på dagen, 8-månaders Skalle-Pär kände inte av den där tagg-känslan, utan var så nöjd så att få komma upp på en filt utomhus! (Nej, det är inte en korv han äter utan en träpinne till sin leksak;-)


Tjejerna tog äppel-mellis på stenen innan vi vinkade hejdå till Emil som åkte till jobbet.


När alla lessnat på ute-lek flyttade vi oss in istället, och där pysslade alla med sitt. Men alla på samma yta :-) Agnes skrev dagbok, Greta pusslade... och Axel trashade runt ;-)


Det slutade med att alla tre höll på med pusslet, och mitt i  allt så knäckte Axel den där krypkoden! Om än det var sakta och hackigt så tog han sig äntligen framåt! Äntligen, eftersom han varit så frustrerad. Vet inte om tjejerna uppskattade detta konststycke fullt lika mycket, för plötsligt var han överallt och rev och slet i allt. Vänta bara ni... Värre kommer det bli ;-P För övrigt lustigt att det var just efter ett pussel som även Greta började åla när hon började ta sig framåt.


Sen åkte jag och gänget på familjegympan. Verkligen familjegympa för oss idag som bidrog med fyra deltagare, hehe. Axel sprattlande i sele på min mage, Agnes hypertaggad med sina gympaskor, också jag och Greta då... 

Och nu lät det som att det flöt på jättesmidigt.... men det kan jag säga att det gjorde det INTE. Axel var såå övertrött som han aldrig varit tidigare, kom inte till ro utan gallskrek under hela åka iväg-proceduren tills vi var inne i hallen. Puh! Flera gånger funderade jag på om det verkligen var så nödvändigt att åka på gympan idag när han var sådär.... Meeeen,  gympa är ju dock något av hans favoritsyssla, så väl där var han hur nöjd som helst... Och Greta älskar ju gympan mest av allt! Påväg hem så somnade han i bilen på 2 röda.

Hemma; Få in tjejerna, bära in sovande bebis och alla grejer... sysselsätta tjejerna så de är någotsånär tysta medan jag ska flytta över en liten kille till sängen...  Nej, då har någon propp gått så varken TV eller internet funkar... paddorna utan batterier... gah!!! Tack och lov var tjejerna ändå samarbetsvilliga tills paddan laddat upp och jag kunde lugnt flytta över Axel. Tyvärr så har kvällen sen ägnats till att springa ner till honom och natta om typ precis HELA kvällen, så lagom till 22-tiden kom jag upp för att ta hand om kaoset vi kallar hem. I samma veva kom även Emil hem och kunde byta av springa-ner-till-bebis-sysslan för ett tag.

Nu är klockan som vanligt alldeles för mycket och jag sitter med tandborsten i mun samtidigt som jag skriver. Imorgonbitti väntar BVC-koll, det var längesen nu. Natti natt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar