Detta underbara lilla kärleksmonster! Vad vi älskar henne! Och vad hon retar hela familjen till vansinne för tillfället. Hon ska höras, hela tiden, nämligen. Gormar och har sig konstant, så länge hon inte sover eller äter....
Tand nr 5 har just ploppat upp. Hon kör runt med bilar och låter "brrrrrr" på golvet. Hon diggar som sjutton när man sjunger eller ber henne dansa. Hon har börjat stå utan stöd lääänge och väl, och i fredags... fredag den 13:e för övrigt.... tog hon sina två första "steg" ! Eller ja, hon rörde fötterna utan att hålla i sig i nåt, tog sig framåt och slängde sig slutligen! Varken speciellt kontrollerat eller stabilt.... Men tänk att hon snart kommer gå på riktigt. Kan inte alls vänja mig vid att se henne stå här och var utan stöd, och tanken på att hon så småning om kommer stappla runt känns hissnande. Liksom att vi i dagarna ska skicka in dagisansökan inför hösten. Näe, känns som en klump i magen bara jag tänker på det. Men är ju nästan ett halvår bort så skjuter det framför mig ett bra tag till ;) Min lilla bebis.
Som även har fått eget rum där hon sover nu för tiden. Iallafall halva natten. Och sömnen är faktiskt inte lika katastrofal längre sedan vi delade upp familjen. Agnes + 1 förälder sover nere i vårt sovrum. Den andra föräldern sover i Agnes rum och springer emellan till Greta. Rätt trist men vi är så illa tvungna för att överleva. 4 stycken i vår lilla dubbelsäng blev för mycket!
Nej, nu ska jag knoppa och ..... där vaknade Greta. .....Önske mig lycka till inför natten ;)
