MVC-kontroll

Idag var det då dags för glukosbelastning för att se om jag led av någon graviditetsdiabetes. Belastningen går till så att man fastar i 12 timmar, sedan blir man stucken i fingret för att kolla ett faste-blodsocker. Därefter dricker man en sockerlösning som innehåller glukos blandat i vatten och sedan väntar och vilar man 2 timmar och tar sedan ytterligare ett blodsocker för att se om vävnaderna kan ta hand om sockret eller om det blir kvar i blodet. Jag hade inte diabetes men man märkte att kroppen belastades av att få i sig denna sockermängd då mitt andra blodsockervärde låg åt det högre hållet, om än inom ramarna till vad som ses som normalt. Det jag ska göra är att tänka på vad jag stoppar i mig men eftersom jag är väldigt noga med det redan (för att slippa bli så uppsvälld) så blir det inte någon större skillnad. Fick även kontrollera SF-måttet och lyssna på lillans hjärta. SF-måttet låg fortfarande vid högsta kurvan men hade inte fortsatt sticka iväg utan följde nu kurvan till vad som ses som normalt att växa på två veckor vilket jag tyckte kändes väldigt lugnande. Nu får jag vänta och se vad läkaren säger men det jag vet är att vi snart får komma upp igen för ett ultraljud och kontroll både med tanke på förlossningen med Agnes och med tanke på tillväxten på denna lill(stor)skrutta.

De två timmarna man skulle vila fick jag sitta i ett grupprum på MVC med en MAMA-tidning, nyhetsmorgon på TV:n och sköna kuddar i en soffa. Var bara en kopp kaffe som saknades ;-) Hade förmodligen somnat om jag inte efter ett tag fick sällskap av en annan tjej som också gjorde undersökningen och hade en son i samma ålder som Agnes och nästan var i samma vecka som oss nu. Vi hade 1,5 riktigt trevlig timme då vi surrade ikapp om allt som rör barn och graviditet! Lustigt det där att man alltid har något att prata om i sådana sammanhang :-P

Jaja, nu är det bara att vänta och se vad detta blir av. Vi befinner oss i v. 30 och just nu känns det som att det är väldigt länge tills hon kommer till oss, men förmodligen kommer tiden att springa iväg. Har en hel del roligt planerat de närmsta månaderna så jag kommer inte behöva sitta på rumpan och vänta iallafall. Håller tummarna att jag får fortsätta må så bra som jag gör nu!

 

Magen för 4 dagar sedan, i vecka 29+0! Också stora syster Agnes som är så himla gullig. Hon pratar om bebisen som att den redan är ute. "Bebisen måste också ha klänning på kalaset", "Bebisen får rida på min rygg i vattnet", "Bebisen får inte äta den här maten"... Och emellanåt får hon ett litet ryck och kommer springande och måste krama om magen. Hoppas hon är lika förtjust i lillasyster när hon väl är ute och får en massa uppmärksamhet av mamma och pappa och vaknar och skriker mitt i natten ;-)

En ledig onsdag

Hej Onsdag, som innebär ledig dag för mig och Agnes... Så himla härligt att ha gått ned i arbetstid och få denna extra lediga dag, känns som att man är ledig hur mycket som helst. Extra skönt att vara ledig just på onsdagar tycker jag då det delar upp veckan i två kortisar! :-)

Såhär vackert var det sett från vår balkong i söndags, idag är det också vackert men den blå himmeln är utbytt till vit så det är alldeles kritvitt ute... både himmel, mark, träd och hus... dessutom mycket varmare idag än i söndags så vi är nöjda! :-)

Idag har jag, trots ledig dag, tillbringat morgonen på hälsocentralen. På MVC närmare bestämt. Mer om det i ett eget inlägg... Sedan hämtade jag upp Agnes som varit hos farmor och farfar på morgonen. Emil hade förvarnat mig om att den lilla damen vaknat på fel sida och varit supersur på honom hela morgonen pga att vi hade FEL BRÖD hemma! Hon ville absolut inte ha tunnbröd helt plötsligt. Emil hade inte fått sitta bredvid henne vid bordet, inte fått titta på TV osv. När jag kom till Leif och Anette möttes jag av ett surt "MAMMA, DU FÅR INTE VARA HÄR, MAMMA!!!!" Som tur var tinade glassen som farmor bjöd på upp henne så nu är det en liten goding jag har att göra med. Just nu sitter vi och slappar framför lite TV men alldeles strax ska vi packa ner badkläder i väskan, klä oss varmt och ta bobben för att traska till badhuset på damens begäran.

En annan snöig dag, är så glad att den till sist äntligen kom den där snön. Blir ju så mycket roligare att vara ute då :)

85 års-kalas

 

Jag och Agnes redo för 85 års-kalas igårkväll!

Hej!

Söndagkväll och jag sitter här med en himla fin helg "i bagaget" utan någon speciell söndagsångest! Imorgon går jag in på näst sista veckan på jobbet, jobbar bara januari ut nämligen, sen får vi se om det blir föräldraledigt med Agnes ett tag eller om jag börjar stämpla.. Men nu var det inte det jag tänkte skriva om utan om min härliga helg.. Hade som jag nämnde sist en väldigt festlig sådan!

I fredags var det middag på Hornöberget med jobbet, var Judith och Judith (från com hem-reklamen) som var där som underhållning men om jag ska vara ärlig så var det väl inte det mest underhållande jag varit med om, tur man hade trevligt sällskap istället! ;-P Var inte hemma förrän vid 1 så var rätt seg på lördagmorgon men jag och Ella tog ändå en sväng till Sollefteå för lite shopping på Butik Lillasyster, och även om det mest var juliga grejer som såldes ut så kom jag inte tomhänt därifrån! På kvällen var det sedan dags för 85 års-kalas hemma hos pappa och Ella. Pappa och Victor hade gjort så fint och bjöd på välkomstdrink och en otroligt god trerätters! Agnes höll låda hela kvällen och somnade inte förrän i sent kom hem.

Idag tog vi sovmorgon till kl 10 då jag vaknade med ett ryck och flög upp ur sängen och väckte de andra. Blev en långfrukost och sedan bakning inför dagens kalas. Emils mamma och pappa och syskon med familjer kom på fika som övergick till lek, ännu mer fika och till sist beställning av hämtmat och därmed middag. Väldigt mysigt och alla kusinerna har busat hela dagen! 

Bilder från gårdagens 85 års kalas:

"Gubbhyllan" ;-)

Emil med sin Margarita!

Jag och Agnes fick varsin rosa fördrink!

Tre gringos! Pappa, Sara och Agnes..

Ella (som fyller 60 år idag - graaattis!) hade fått strikta direktiv om att hålla sig borta från köket, något som gick sådär att följa... hehe.

Skåål! Lite bubbel till förrätten, de alkoholfria jag fick var riktigt gott! Lägg även gärna märke till pappas festliga outfit med skjorta och mjukisar, haha.

Oxfilé provencale till huvudrätt, mmm....

Victors marängsviss till efterrätt på fina uppläggningsfatet från IB Laursen som Ella fick av oss!

Älskade lillskruttan som blev såhär glad när marängsvissen kom in ;-)

Jag och min älskling!

Kram på Victor!

Ännu mer kramar ;-) Ella och pappsen!

Sara och Danne

Och denna glada bild får avsluta detta inlägg, en himla festlig kväll som slutade sent-sent för lillskruttan som när vi kom hem på natten säger att hon vill ha något att äta, spaghetti och köttfärssås  närmare bestämt (?!!) Kan även tillägga att hon INTE var glad som på bilden när hon inte fick vad hon önskade.... ;-P

25 år!!

Hej från sängen! Ligger utslagen här efter en underbar 25-årsdag. Fick frukost och paket på sängen imorse då Emil klev upp redan klockan 6 för att hinna innan jag skulle på jobbet <3 Till lunch kom jag hem till ett serverat bord med en helt underbar jättebukett tulpaner (mina favoriter) mitt på och efter jobbet blev de middagskalas med mamma, Lasse, Julia, Ville och mormor. Fick ännu mer underbara presenter också vankades det tårta som jag smakade på även fast jag såklart är livrädd för socker just nu;-P Emil jobbade kväll så när mamma och CO. åkt (efter att vi alla haft dansstund i Agnes rum) var det bara jag och A hemma, varpå hon tjöt: "Jaaaaa! Film och kramar i soffan!!" - väldigt bra förslag tyckte jag! Nu ligger hon och snusar sött och jag ska snegla lite i instruktionsboken till min nya lilla "bebis" som låg i morgonens paket (LYCKLIG!) ... Detta om jag nu kan koncentrera mig, vilket är lite tveksamt med tanke på att någon verkligen har ett gymnastikpass i min mage och gör volt på volt så hela magen skakar, haha. 

Vi hörs när vi hörs, i helgen har vi först jobbfest på Hornöberget imorgon och på lördag är de 85-årskalas för mig och Ella (25+60år), så vi har fullt upp med firande åt alla möjliga håll! Ha det fint :-)

Här nedan syns jag och Agnes som "kramas och tittar på film" ikväll, och på den andra bilden fina presenter och tulpanbuketten uppradade tidigare idag ;-) 

Tillväxtultraljud

Hej! 

Idag var det då dags för ultraljud nummer tre i ordningen på vårt lilla skrot. Vi var såklart sjukt nervösa eftersom jag målat upp mardrömsscenario på mardrömsscenario, så lite jobbigt var det att koncentrera sig på jobbet hela dagen innan vi hade tiden (sist ut för dagen).. Samtidigt så var kanske min stressiga jobbdag räddningen för annars hade man haft tiden att grubbla alldeles för mycket! De 40 minuterna i bilen och 30 minuterna i väntrummet räckte gott och väl till grubblandet ;P

Fick träffa en doktor som var väldigt trevlig och inte alls klandrade mig för min oro utan bara tyckte det var bra att kolla en gång för mycket om man var orolig. Han började med att höra lite om hur graviditeten, förlossningen och kurvorna med Agnes sett ut - Eftersom vi gick igenom graviditeten och förlossningen i Stockholm så har de här uppe ej per automatik tillgång till journalhandlingarna. Sen fick jag lägga upp mig på britsen och han började undersöka bebben genom ultraljud. Klickade på, mätte och var ganska tyst innan han sa att bebisen verkade ha det bra innan han kastade sig över datorn och började knappa in alla mätvärden och sa ingenting åt oss på en lång stund. Jag och Emil försökte se vad han skrev och var båda säkra på att nu kommer det jobbiga besked. Dock var doktorn sedan helt lugn, berättade att bebisen var lite stor (dock inte för stor) och att fostervattnet var lite i överkant men att det normalt är så när barnen är större. Eftersom Agnes var ganska liten för att ha gått över tiden tyckte han därför att det var på sin plats att man kollar en glukosbelastning på mig för att utesluta graviditetsdiabetes. Han ville lugna mig med att säga att det absolut inte behövde vara diabetes men att han ville utesluta det. Haha, nojiga jag börjar då fråga om det annars är något annat värre som är fel med bebisen varpå han skrattar lite och säger att han försökte lugna mig med att det inte behövde vara diabetes och att det annars helt enkelt kan vara så att denna bebis är större. På denna doktor lät det alltså som att det värsta i nuläget var att jag hade fått graviditetsdiabetes. Med tanke på alla hemskheter som jag målat upp med en bebis med grava skador alternativt döende kändes det som "en fis i rymden" att jag skulle fått något som diabetes med all behandling som finns idag!

Så ja, detta får man väl säga var det näst bästa beskedet vi kunnat få idag. Allra skönast hade det såklart varit om de mätte och allt såg helt bra ut och att det inte alls var något att oroa sig över. Men nu såg allt bra ut med bebisen förutom att den var lite stor och jag ska därför utesluta att jag har graviditetsdiabetes genom provtagning hos min barnmorska. Ytterligare ett tillväxtultraljud ska bokas in för att hålla koll på hur det ser ut framöver och läkaren var väldigt lugnande med att det inte alls verkar vara något fel på vår lilla bebis.. ♥

 

En sneakpeak på en av två uppsättningar kläder vi köpt åt lilla bebisen, och med den får ni dessutom en liten ledtråd till om det är en lillasyster eller lillebror där inne... Kan ni gissa?? ;-) 

Jojomensan, alldeles rätt! På båda ultraljuden gissade barnmorskan på att det var just en liten lillasyster som låg där inne och sprattlade. Underbart! Och Agnes var ju väldigt nöjd eftersom hon hela tiden sagt att det är en tjej där inne. Denna gulliga lilla outfit köpte vi när vi var i Stockholm med Therese och Teglund, och de köpte matchande till deras lilla bebbe som beräknas några veckor före vår! Gud va söta de kommer vara. Vår lilla tjej har förstås mängder av fina nästintill oanvända kläder att ärva från storasyster men lite nytt och eget måste såklart hon också få ;-)

Nu ska jag försöka fortsätta njuta av denna graviditet även om det varit lite dalar nu med dessa besked. Önskar ju att allt bara ska vara som det "ska" men nu tar vi det härifrån, jag längtar så mycket tills hon är ute hos oss!

Vinter!

Hej hopp!

Åh, i helgen kom äntligen vintern! Massa minusgrader och SNÖ på marken, underbart med lite ljus och så roligt för alla barn. Agnes invigde sina slalomskidor på baksidan och pratar nu mest om att åka i större backar i fjällen, hihi, tror hon tyckte att vår backe var lite liten men några vurpor hann hon ändå med. Och riktigt stolt var hon när hon tog ett åk och inte ramlade! Stora lilla tjejen.

Och för oss är det imorgon annars äntligen dags för tillväxtultraljudet. Är väldigt nervös men ska bli skönt att få komma dit och jag önskar önskar önskar verkligen att de ska kunna lugna mina nerver och inte komma med några negativa besked. Mitt psyke denna vecka har varit riktigt svajigt och att bebisens rörelsemönster helt ändrat karaktär har ju inte gjort det bättre - tyckte knappt jag kände hen på flera dagar och var säker på det värsta, men nu de senaste dagarna är det fart igen! Men med mindre kickar och mer "stora svepande rörelser", märks att det är trängre där inne nu..

Nej, nu ska jag sjunka ner i soffan en liten stund. Kan klappa mig själv på axeln efter en effektiv kväll med både hemmastök och träning. Kör efter ett träningsprogram i boken "Stark, glad, gravid: träning för dig som väntar barn" av bl.a. Maria Wigbrant som både är barnmorska och träningsinstruktör. Kommer väl inte slå några personliga rekord i fysik men känns bra att hålla igång iallafall.

Blå himmel, solen som strålar in och snö på marken - precis som januari ska vara i mitt tycke!  Hade väl önskat mig några lite mer "krispiga" blommor i köksfönstret ;-) ... men har inte hjärta att kasta ut dessa när de fortfarande lever ... och har inte hunnit köpa på oss så mycket piff som inte är juligt ännu eftersom vi direkt gick på julpynt när vi renoverat klart... men jag längtar tills jag kan gå lös på pastelliga grejer! ;-)

v. 28

Hej!

Lite graviditetsdokumentation är på sin plats då det tar upp större delen av min tankeverksamhet för tillfället. Har mått rätt så bra på sistone, började som sagt svälla men sedan jag vidtog mina fram-googlade åtgärder har det inte blivit värre utan jag har känt mig riktigt "gravidpositiv" utan något speciella krämpor! 

... Tills i tisdags när det var dags för koll hos barnmorskan igen. Det visade sig att mitt SF-mått tagit ett rejält skutt på kurvan och istället för att ligga i mitten som tidigare så låg det strax över den översta varpå barnmorskan höjer på ögonbrynen och mäter igen. "Ja mindre än 30 kan vi inte gå ner till..." - Eh, nej varför ska man pressa ner det så mycket som det går liksom? Man mäter väl av en anledning och är det högt så ska man väl inte göra det så litet som möjligt för att "slippa" vidta åtgärder? Mätningen startar även med att hon säger "Hm, är det härifrån jag brukar mäta....?" Eh - igen - vill hon framstå som som att hon inte kan sin sak? Kan inte påstå att förtroendet är jättestort hittills. Ja ja, efter att SF-måttet alltså visat sig vara högt så blir jag såklart orolig men hon tycker inte det är något att oroa sig för. Det kan ju vara att bebisen ligger högt upp ... eller så beror det på att det är för mycket fostervatten och hon kan ju faktiskt inte säkert säga att det inte är något som är fel (jättelugnande att höra, eller inte). Jag får komma igen om 2 veckor för en ny mätning och skulle det vara högt då så måste vi göra ett tillväxtsultraljud. Strax efter att jag gått därifrån blir jag så himla orolig och sammandragningarna (som under denna graviditet alltid verkar dyka upp när jag är stressad) avlöser varandra och jag börjar läsa på om allt möjligt, och tankar om kromosomavvikelser och plötslig död återkommer mycket... Vet inte hur andra skulle reagera men jag kunde iallafall inte rycka på axlarna åt detta och inte oroa mig, och att vänta i två veckor för att överhuvudtaget ens få mäta magen igen kändes som en plåga som jag inte visste hur jag skulle hantera. Kunde ju inte tänka på något annat! Efter lite pepp från en kollega så ringde jag istället till special-MVC och förklarade min oro och den fina barnmorskan där kunde iallafall försöka lugna en med relevant information och gav oss en tid för ultraljud redan en vecka senare. Inte för att hon trodde att det var något fel utan för att hon inte tyckte att jag skulle behöva gå och oroa mig och stressa upp mig för något som förmodligen är i onödan... Så skönt!

Och jag känner verkligen att magen blivit större den senaste tiden, den känns faktiskt gigantisk typ. Och inte blir det bättre av att alla påpekar att man är "så stor" och "är det verkligen bara en där inne?" Hela tiden blir man påmind och tankar om att det är något som måste vara fel kommer tillbaka igen. Gah vad psykiskt påfrestande det är just nu. Har varit så harmonisk, lugn och GLAD under denna graividitet, inte alls orolig som jag annars alltid brukar vara så då måste det väl bli något fel så man inte ska vara för lycklig... Nej, jag försöker hålla mig lugn genom att tänka att det är jag som drar alldeles för höga växlar över något som ju verkar vara ganska vanligt. Hoppas så innerligt att ultraljudet på tisdag ska visa att allt står rätt till och att bebisen bara ligger högt upp och att jag kan fortsätta njuta av bebismagen och alla sparkar jag känner. Och fantisera om framtiden - istället för att känna panik inför den!

Nej hörrni, vilket neggo-inlägg. Men det är ju dessvärre inte alltid en dans på rosor att vara gravid... Varken psykiskt eller fysiskt. Så snälla ni, håll alla tummar och tår ni har för att vår älskade lilla bebis som är så efterlängtad mår bra där inne :-) Tack ♥

2013 - andra halvåret!

Juli kom och första halvan jobbade jag på för att sedan gå på lång semester! Trots jobb där i början så tog vi vara på tiden och var ute i stugan en hel del, åkte på badutflykter på helgerna och umgicks med nära och kära! Lagom till semestern så brassade vi tillsammans med Emils familj (= Agnes farmor och farfar, fastrar och farbröder och alla 6 kusiner) till Östersund för semesterfirande. Vi besökte Jamtli, Fröso ZOO och ett äventyrsbad och bodde i hyrda stugor! Efter detta så hann vi bara hem och byta innehåll i väskorna också brassade Emil, jag och Agnes vidare till Stockholm där vi bodde i Gröndal i vår gamla lägenhet och dagarna var fulla med härliga aktiviteter som besök på Skansen, havsbad och umgänge med fina vänner! Vi fixade lite hemma i trädgården också vankades det 100-årsfest för fina vänner, som jag tyvärr missade. I slutet av denna månad började jag misstänka att det kanske eventuellt var någon som flyttat in i magen på mig och mycket riktigt visade det sig vara så. Total lycka!!! Verkligen en underbar månad på alla sätt och vis!

En otroligt fin julikväll åkte jag, Emil och Agnes och hälsade på i Klockestrand hos Amanda och Martin för grillning, fiske och övernattning!

Vackra vackra Ådalen! Här läggs det nät som resulterade i en massa fisk... Och sedan Agnes såg dem är hon rädd för att bada i älven (Hoppas hon glömt det till nästa sommar..) ;)

Som tur är finns det små pooler att bada i då...:-) För bada var ju ett måste denna fantastiska fina varma sommar! Här är Agnes med kusinerna Alfred och Nellie. Också pappa valen såklart!

Åkte på massa badutflykter, och detta var en ovanlig syn.. Oftast ville Agnes nämligen sitta vid ratten och köra båten med pappa!

Ännu en fin dag, tog båten till Kärleksudden med Ludde, Maria och Carro!

Ännu en av sommarens vackra kvällar.. Tog en liten båttur med Agnes farmor och farfar och fikade ute på älven. Alldeles stilla var det!

I mitten av juli fick jag semester och dagen efter åkte vi till Östersund för semesterfirande med hela gänget! Trots lite oflyt med vädret vissa dagar hade vi så himla kul!

Hann hem, gräva upp och plantera en häck för att sen åka till Stockholm! Tur vi hade familj som barnvaktade vår lilla bebishäck ;-)

I Stockholm bodde vi i vår gamla lägenhet och höll oss mest kring våra gamla hoods. Här badas det vid vårt favoritställe Trekanten.

Hälsade på djuren i Aspuddsparken, denna underbara kanin fick Agnes napp och sedan denna dag är vår lilla dam nappfri :-) 

Hade en heldag på Skansen med karuseller och djurbeskådning! 

Badutflykt till Solviksbadet!

Några vänner som fyllde 25 år hade fest med piga- och drängtema, men iom att graviditetströttheten satt in och jag helt enkelt inte orkade smussla med något alkoholfritt vin så blev det så att jag vinkade hejdå till denna glada trio och var hemma istället - tror bestämt jag missade årets fest!

I augusti dog min blogg helt och det är lite svårt att komma ihåg allt när man inte har något bloggakriv att titta i, får titta i instagramakrivet istället ;-) Ser att vi hälsade på i vänners stugor, en heldag och kväll i Norrfällsviken hos Maria och Ludde och en fin kväll med middag och vildmarksbad i Salteå hos Nicke, Elin och Vera. Det vankades även kräftskiva och i år var det vi som höll i värdskapet. Massa glada vänner som kom för knytkalas med pajer och kräftor, tävlingar och festligheter. Dessutom sov de flesta kvar så vi hade en heldag dagen efter för vattenskidor, skoter, båttur och bad också! Blir glad bara jag ser på bilderna :-) Augusti fortsatte med att Emil fyllde år vilket vi firade med att dra till Barcelona, bara han och jag. Vi hade alltså barnvakt under denna resa och såg fram emot långa middagar i lugn och ro, drinkar och kanske till och med lite fest - hehehe. Det var innan vi visste att jag var gravid. Och definitivt innan vi visste att mitt gravidillamående skulle slå till precis samma dag som planet gick. Detta sabbade lite av upplevelsen men på det stora hela hade vi ändå fina dagar med strandhäng, shopping och turristande. Maten och alla lukter hade man ju dock kunnat skippa ;-) Illamåendet eskalerade när jag kom hem och jag hade väl på några veckor inget liv överhuvudtaget innan det började vända och jag kunde återgå till jobbet igen! 

Glada tjejlaget som såklart utklassade killarna i tävlingarna vid kräftskivan :-)

Skål!

Dagen efter var en så härligt kravlös dag. Det solades, badades, kördes vattenskoter, båt och vattenskidor.. och åts rester! ;D

Åkte till Barcelona och fick för andra gången i mitt liv se denna mäktiga utsikt!

Min älskade sambo, bästa vän och kärlek! Framför Sagrada Família bl.a.! 

Tittade på ljusshowen vid Montjuic och det var verkligen magiskt! Och sen solades och badades det en hel del men då hade vi inte med oss kameran :-)

Började må bättre under septembers gång. Det jobbades på som vanligt också träffade vi barnmorskan för inskrivning på MVC. Jag, mamma och Yoshie vandrade i skuleskogen också fick vi plocka våra första äpplen från vårt lilla träd på baksidan :-) Den 21:a september brassade vi söderut mot Arlanda för att därifrån flyga till Grekland och Parga för att fira pappa som fyllde 50! En helt fantastisk resa med familjen med bad, vackra vyer och massa god mat..

Parga sett uppfrån en gammal ruin..

Ett glatt gäng med färgglada drinkar ... som såg bättre ut än de smakade sägs det ;-) 

Som sagt, så otroligt vackert!

Agnes hade eksem till en början så det sved så när hon badade i havet, men de sista dagarna kunde hon - och det var total glädje!

Glada familjen ;-)

I oktober var det verkligen fullt upp här hemma. Hade ända sedan vi köpte huset sagt att vi ville slå upp väggen mellan vårt lilla kök och vardagsrum och nu var det dags att göra slag i saken! Att vi dessutom skulle få kompisar på besök gjorde att vi fick dead-line och fick jobba på i ett högt tempo. Även denna gång fick Emil rejält med hjälp av sin kära far och väggen revs, brädpanel sattes upp på en av väggarna, tapeter på övriga väggar, nya dörrar, lister och målning av fönster.. blev ett helt nytt hus med den nya öppna planlösningen! Mamma fyllde 45 år den 24/10 och jag och Sara firade henne med en heldag på Hallastabergets spa med bastu, massage och bad. Välbehövligt efter allt slit här hemma ;-) Också månadens höjdpunkt, även det i Sollefteå: Att vi för första gången fick se lillskruttet den 29/10! Och att allting då såg bra ut. 

I oktober knäppte jag inte en enda bild med kameran vilket är rekord tror jag, så vi får helt enkelt hålla till godo med dessa kassa mobilbilder där ni dels ser Emil in action med rivning av väggen, dels tapetsering i hallen (som även den hänger ihop med kök och vardagsrum) och även vår färdiga brädvägg med VITA fönster (tidigare bruna) och hallen med färdigmålad dörr och vår älskade blommiga tapet... Längst ner till höger är som ni förstår vår efterlängtade bebis som fortfarande huserar i min mage.. :)

I november kom våra älskade Stockholmsvänner och hälsade på igen under en (alldeles för kort) helg med en massa kvalitetstid. Renoveringen fortsatte sedan med lite småfix här hemma och vi köpte en massa nya möbler till kök och vardagsrum. Jag gick ner i tid till 80% på jobbet och började vara ledig på onsdagar. Oj, vad mycket fritid - Helt underbart! Vi fick även se lilla skruttet för andra gången på ultraljud, denna gång fick även Agnes följa med! Och barnmorskan gav sig på en gissning om huruvida det är en hon eller han där inne i magen :-) I slutet av november åkte jag och Emil med vänner på en barnfri weekend till Stockholm där vi bodde på hotell mitt i stan, shoppade, åt långa middagar och shoppade ännu lite mer ;-) När vi kom hem började vi julpynta så smått och första pepparkaksbaket för detta år ägde rum!

Hihi, dör sötdöden. Elias och Agnes! 

När vi kom hem från Stockholm skruvade vi ihop nya bordet och stolarna och hängde upp en ny taklampa.. Och förgyllde fönstret med nästintill självlysande julstjärnor.

Så var vi framme i December och årets sista månad! En magisk sådan. Och egentligen första året som Agnes verkligen kunde vara med och förstå allt med julkalender, förväntningar osv. I och med mina lediga dagar hann vi dessutom med en massa mys med julpyntning, julbak och häng med kompisar! Vi hann till och med åka lite bob under veckan vi faktiskt hade snö ... Julgranen flyttade in kvällen innan Lucia och på Luciamorgonen gick Agnes sitt allra första Lucia-tåg, självklart som Lucia; med krona, lucialinne och rött band. Också ett ljus i handen. Helt underbart var det när vi stod där i mörkret (det var strömavbrott i hela bygden) och såg våra små hjärtan komma gående med sina små sjungande röster och ljus i händerna. Agnes sjöng hela tiden samtidigt som hon speglade sig i en spegel som råkade stå bredvid henne och avslutade i sista låten med att gå fram till sin bästis och säga "Meja, jag vill vara med dig!" Vi var på julmarknad i Bönhamn, Agnes var hos frisören för första gången, vi tittade på Bollstaskolans julshow, träffade vänner som var hemma över jul och sedan firades såklart julafton (x 3) ;-) I mellandagarna gick jag och Agnes på bio och sedan var det då slutligen dags för att fira in det nya året!

 

1: Påpälsad jag inför julmarknad i Bönhamn som var mysig men isande kall. Magen börjar göra det svårt att få igen jackor... 2: Nellie och Agnes efter att Agnes blivit klippt och fått lila lugg!

Ett helt underbart litet Luciatåg! Agnes längst ut till vänster..

1: Granen fick flytta in kvällen innan Lucia. 2: Agnes och Emil bakar pepparkakor.

Flera "lång-fikan" med underbara vänner från Sveriges alla hörn :-)

 

Inledde julfirandet med lilla julafton här hemma med pappa, Ella, Sara & Daniel och Victor & Gurra ;-) Här suktar Agnes efter julgodiset från Ellas famn...

Julafton firades i år hos mamma och Lasse i Bollsta. Först Kalle Anka och sedan massor av underbar mat!

Lycklig julaftonstjej som tvingande alla att leka med hennes My little ponies!

..Som för övrigt inte bara är leksaker utan även kan agera pynt verkar Agnes tycka när hon la upp dem i mammas äppelarrangemang. :D

Tomten kom och varken Yoshie (hunden) eller Agnes var blyga alls. Agnes berättade om hennes Nine och pratade en massa med tomten innan det var dags för hen att gå igen och momme kom tillbaka och julklappsutdelningen fortsatte. Agnes tog sitt jobb på största allvar och tyckte att alla paket där hon såg sin bokstav på (A) nog var till henne.. Dessvärre var det nästan alla paket (HANNA, NINA, JULIA, SARA osv...) ;)

Och till sist var det även dags för "lilla julafton" hos (Agnes) farmor och farfar med familjen på Emils sida.

Först vankades det jullunch!

Sen blev det uppsittning för att vänta på tomten..

... som sedan kom med julklappar och spänningen var olidlig :-)

Efter lata mellandagar (uppblandade med en del jobb för mig) vankades det nyårsafton och firande hos Nicke, Elin och Vera... En trevlig kväll med middag och spel och vips så var 2013 över!

Välkommen 2014!

Som sagt så blir det svårt för dig att slå vårt fantastiska 2013 som bara flöt på så himla bra. Jag ser fram emot att fortsätta vårt liv här hemma bland familj och vänner i vårt lilla hus som bara blir finare och finare, och att vi samtidigt ska få möjlighet till att resa och se nya fantastiska platser. Jag hoppas innerligt att jag och alla i min närhet får vara friska. Och självklart så ser vi otroligt mycket fram emot att få en till familjemedlem. Jag önskar att vi får en frisk liten bebis och att det ska gå bra att bli en familj på fyra.