Home sweet home

Efter nästan 8 timmar på vift var det skönt att komma innanför dörren hemma på Matrosis. Alltså inte för att skryta eller så (hehe) men vi måste ju blivit välsignade med världens underbaraste onge. Så himla duktig, kanske 2 tårar kom det på flygbussen mellan Arlanda och Centralen alldeles innan hon slocknade men i övrigt har det bara varit glada miner, charm, bus och flirtande. Det är helt otroligt vad hon gör det lätt för oss, kommer få en chock vid nästa barn ;-) Nej men kort och gott har det alltså gått otroligt smidigt det här och att flyga var absolut inga som helst problem, och nu var vi ju dessutom två som kunde hjälpas åt med allt. Vi hade med oss välling till starterna, bärbar dvd med Bamse att titta på när man kommit upp på lite höjd, böcker, leksaker, smoothie och ja, lite av varje helt enkelt vilket jag kan rekommendera. Men som sagt, väl i flygbussen var det en TRÖTT 1-åring som somnade i min famn och fortsatte sova trots att vi klädde på jacka och gick till t-centralen. På t-banan vaknade hon med huvudet på min axel och den powernapen räckte visst ganska bra för nu är hon faktiskt vaken och tittar på Så ska det låta och leker med typ ALLA sina leksaker (tror visst dom var saknade) :)